Myt nummer 1:"Tonårsmammor är dåliga föräldrar!"
Varför blir gravida tonårstjejer uppmanade att göra abort? Vem är det som har tutat i Sveriges befolkning att unga tjejer, som säkert i många fall inte alls ville bli gravida, men ändå är beredda att ta konsekvenserna om de får det rätta stödet, inte klarar av en sådan uppgift?
För det enda de behöver är stöd i form av en öppen förstående famn, som stöttar när omgivningens blickar och kommentarer skär som knivar, och ett ekonomiskt stöd från samhället för att kunna ta ansvar för sitt och sitt barns liv framöver.Varför är detta så svårt för det svenska samhället att leva upp till? Vad är det som gör att man tycker det är ”bäst för alla parter” att ta död på det liv som börjat gro i en ung kvinnas kropp. Vem skulle det vara bäst för?
För kvinnan? Knappast eftersom de själsliga såren kan göra henne skadad för livet.
För barnet? Kan död vara bättre än liv? Att vara önskad är en gåva, men att ges liv är en ännu större gåva.
För pappan (om han får något att säga till om över huvud taget)? Eller är det bäst för honom om han slipper ta ansvar för sin handlingar?
För samhället? Att betala för att ta död på människor är kanske billigare än att hålla dem vid liv. Men vad är det för människosyn som vi sprider över världen?
Unga tjejer blir inte dåliga föräldrar. Snarare finns det många exempel på att de blir förträffliga mammor. De ger hela sitt liv för barnet och orkar vara vakna snudd dygnet runt. För fysiskt sett har de mer energi, än en 46-åring som jag.
Läkarkåren oroar sig dessutom över att många kvinnor väntar allt för länge med att bli föräldrar.
Däremot är det inte alltid lätt att vara ung mamma. Men problemet ligger inte hos föräldrarna utan på socialförsäkringssystemet som inte ger föräldrarna mer än 180 kronor per dag att leva på. Vem skulle klara sig på det?
Skulle
unga föräldrar få en bättre möjlighet, ekonomiskt och socialt, skulle
bördan att bli mamma och pappa tidigt inte alls bli så stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar